!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Historik

Majorna var glest bebyggt fram tills det i mitten av 1800-talet blev en del av Göteborg. Det lades då fram en stadsplan, där en första utbyggnad av stadsdelen skedde i området kring norra Majorna mellan 1880-1910. Stora delar av den tidigare låga trähusbebyggelsen ersattes då med landshövdingehus och ett av dessa kvarter kom att bli Kolumbus.

Landshövdingehusen uppfördes från 1875 till 1940-talet och kännetecknas av att den nedre våningen är i sten och de två övre av trä. En byggnadsteknik som kom till efter ett beslut om att inga bostäder i stadsdelarna utanför Vallgraven fick byggas med fler än två våningar i trä, på grund av brandrisken. Byggnadsstilen blev populär och kring 1940 bodde nästan hälften av Göteborgs befolkning i landshövdingehus.

Kolumbus

Hela kvarteret Kolumbus byggdes omkring 1890 av samma byggmästare och består av 15 huskroppar. De flesta lägenheter var från början på
ett rum och kök och det var inte ovanligt med familjer på upp till sju personer per bostad – och ibland någon inneboende hyres-gäst. Torrdass fanns på gården, som vid den tiden var stenbelagd. Badrum och vattentoaletter i lägenheterna sattes inte in förrän vid renoveringen 1981.

Under rivningsvågen på 1960-talet ersattes många av landshövdingehusen runt om i staden med moderna flerfamiljshus. Även Kolumbus var hotat. Hela kvarteret var mycket nedgånget och en renovering ansågs bli för kostsam. Det fanns dock eldsjälar som stred för bevarandet och några av dessa ingick i Karl Johans-gruppen.

Efter år av diskussioner mellan bostadsbolag, politiker och aktionsgrupper beslöts att kvarteret skulle räddas. Befarade problem med sättningar och risk för rötskador på grund av låg grundvattennivå löstes med en för tiden ny metod, där vatten och lera skulle skydda de rustbäddar av trä som husen vilar på.

I och med beslutet kom Kolumbus att ingå i Göteborgs kommuns bevaringsprogram för ”kulturhistoriskt värdefull bebyggelse” och renoverades under åren 1981-82. De gamla ettorna slogs ihop för att få större och modernare bostäder och 285 lägenheter blev till 173. På den första föreningsstämman (15 december 1983) övertogs ansvaret för föreningen av kvarterets boende och den första egna medlemsbaserade styrelsen valdes. 

Kulturminnesmärkt

Kvarteret Kolumbus är kulturminnesmärkt som ett av de äldsta kvarvarande, sammanhängande landshövdingehusen i Göteborg. Det har en mycket tidstypisk utformning med sluten gårdsbebyggelse; det vill säga lägre gårdshus som avgränsar kvarteret i sju stycken innergårdar. Det är också dessa som syns i vår logotype.

Gårdarna sköts av de boende och föreningen Kolumbus kunde 2004 ta emot Miljö-förvaltningens pris Gröna Gårdar, för att vi ”med små medel skapat ett antal levande gårdsrum, inbördes med olika karaktär men alla uttryckande trivsel, intimitet och gammaldags gårdskänsla.”

Idag finns i kvarteret 173 lägenheter fördelat enligt följande; 2 st 1 rok, 93 st 2 rok , 66 st 3 rok, 10 st 4 rok, samt 2 st 6 rok. Dessutom finns två större lokaler som idag hyrs ut till ett café och en ekobutik. I huset finns även bastu, träningslokal och två övernattningsrum.

Under 2003-07 har Kolumbus fått nya kulörer i såväl i trappuppgångar som fasader i ett försök att återskapa den färgsättning och känsla som kvarteret en gång hade vid uppförandet. 

Runt kvarteret

Det är väl värt att ta en promenad kring kvarteret. Kanske starta vid Stigbergstorget och vandra genom Gathenhielmska kulturreservatet, se Hängmattan och Musikens Hus och sedan fortsätta förbi Karl Johans kyrkan ner till Klippan och Röda Sten, med fri sikt mot havet. Det är även nära till Slottsskogen och Masthuggskyrkan – där man har en fantastisk utsikt över hela Göteborg. Tips om rundturer i Majorna finns i skriften ”Stadsvandra på egen hand” som går att köpa på biblioteket.

Utskriftvänlig version